Publicerad 1938   Lämna synpunkter
KYLMIT, r. l. m.; best. -en; pl. = l. -er.
Ordformer
(-met(t) 1570—1574. -mete 1618. -mit(t) c. 1575—1934. kyllemäte 1638)
Etymologi
[av fin. kylvömitta, av estniska külimit, eg.: ”såmått”]
(i Finl., förr) rymdmått för spannmål, motsv. 1/3 spann. BtFinlH 4: 423 (1570). Att Adelen giffva kyrkioherden och capellanerne aff hvar tijonde tunna uthsädhe een kyllemäte. RP 7: 205 (1638). Cederlöf FinlPrästEkon. 116 (1934).

 

Spalt K 3500 band 15, 1938

Webbansvarig