| Publicerad 1939 | Lämna synpunkter |
tala (hålla föredrag) l. skriva om ngt på ett spirituellt, roande sätt i en lätt o. ledig stil (som står det vanliga samtalsspråket nära); i p. pr. äv. oeg., om skildring, stil o. d. Kåsera över, äv. om ett ämne. Hedenstierna Kaleid. 217 (1884). (Sverge) torde icke äga någon författare, som på ett behagligare .. sätt (än Louis de Geer) kåserar öfver så banala ämnen som konversation, dans, klädsel, och annat. Paulson Minnestal 59 (1899). (Horatius’) kåserande skildringar af sin samtid. PedT 1902, s. 235. Föreläsningarna voro hållna mera i kåserande än predikande tonart. Laurin 4Minn. 185 (1932).
Spalt K 3591 band 15, 1939