Publicerad 1939   Lämna synpunkter
KÄVLING ɟä3vliŋ2, om sak r. l. m., om djur m. l. r. ((†) n. Lind (1749; sannol. tryckfel)); best. -en; pl. -ar.
Ordformer
(kef(f)- (kieff-) 1573 (: kefflings oxar) 1681. käv- (käf-, käff-) 1560 (: käfflingz oxehud) osv. tjäf- (-e-) 18921905)
Etymologi
[sv. dial. kävling, kävlinge, kort, avhuggen stock l. gren, ung oxe, motsv. d. kævling, (större stycke av en) fälld trädstam, liten mansperson, halvvuxet, medelstort djur, nor. kjevling, litet rundt trästycke, halvvuxet djur, halvvuxen yngling l. flicka; avledn. av KAVLE]
1) (i vissa trakter, bygdemålsfärgat) kortare, cylindriskt trästycke (stycke av en större gren l. av en smalare stam l. ett för visst ändamål bearbetat stycke); rundt vedträ; liten stock l. kubb, kort o. grov stav l. pinne, trind påk; kavle. Hans hustru (slog) henne medh een liten käfling på lårett. ConsAcAboP 2: 111 (1658). Grenar, så tiocka som en 2 eller 3 Tummars Käfling i stora Ändan. Hiärne Wed. 10 (1696). En (gödsel-)Brunn .., hvilken alt ifrån bottnen och up i dagen med käflingar timras. Alm(Sthm) 1774, s. 39. OoB 1894, s. 222. FinEtnogrAtl. 7 (1905). — jfr TRÄ-, VED-KÄVLING.
2) [jfr KÄVLINGS-OXE] (numera bl. i ssgn KÄVLINGS-OXE) ung (ännu icke fullgod) oxe, stut; förr äv.: ung tjur. Kefling (kallas den ungoxe), som dragit oket nogot åhr, men är ännu intet fullkomlig oxe. Ullenius Ro § 207 (1730). Sahlstedt (1773). Meurman (1846; om tjur). Dalin (1852).
Ssg: KÄVLINGS-, äv. KÄVLINGE-OXE. (kävlinge- 16431928. kävlings- 1560 osv.) [jfr fin. pulkkahärkä (av pulkka, liten stav, plugg, o. härkä, oxe); sannol. urspr. o. eg.: med en ”kävling” (i bet. 1) kastrerad oxe (jfr StFenn. 2: 96 (1936))] (i fråga om ä. förh.) icke fullgod oxe; liten oxe; jfr KÄVLING 2. Erixon Skultuna 2: 347 (i handl. fr. 1571). RA I. 2: 459 (1573). The, som Oxar .. neder ifrån Landen vpdrifwa, sökia, det alle de Oxar som icke ähre giödde, och Stall-Oxar, vthan åthskildnat .. måge passera vnder nampn aff Keflinge-Oxar. Stiernman Com. 2: 383 (1643). Lind (1749). HammFackl. 1: 34 (1928; efter handl. fr. 1621).
Ssg: kävlingsox-hud. (-oxe- 1560) (i fråga om ä. förh.) TullbSthm 20/9 1560.

 

Spalt K 3772 band 15, 1939

Webbansvarig