Publicerad 1939 | Lämna synpunkter |
LAFSA laf3sa2, v. -ade. vbalsbst. -ANDE.
(vard.) gå l. småspringa tungt o. med slappa rörelser; lufsa, lunka, larva. Lönnberg FnordSag. 1: 57 (1870). Lafsande gång. SD(A) 1904, nr 355, s. 8. Hästen lafsade vidare med orubbligt jämnmod. Bergman GForts. 22 (1913). Lo-Johansson Zig. 159 (1929).
LAFSA OMKRING 10 04. Det är dråpligt att se en stor Newfoundländare lafsa omkring utanför ett staket. SD(L) 1903, nr 26, s. 2.
Spalt L 38 band 15, 1939