Publicerad 1939   Lämna synpunkter
LAKEJ lakäj4, m.; best. -en; pl. -er ((†) -ar Schroderus Hoflefw. 164 (1629), -or KKD 5: 350 (1711)); förr äv. LACK, m., pl. -er.
Ordformer
(lach- 1559—1594. lak- (-ck(h)-, -c(k)qu-, -qu-, -qv-) 1546 (: lackeijskoor) osv. -ai 1708 (: Laqvaier, pl.)—1797 (: Laqvaikamrar). -ais 1705—1776. -aj 1669—1768 (: Lacquajer, pl.). -ay 1639—1808 (: Laqvaykammare). -e 1550—1594 (: Lacheer, pl.), 1640 (: Lackeskoor). -e(i)j 1546 (: lackeijskoor) osv. -ey 1560 (: lacheyer, pl.)—1788. -ä(i)j 1590—1691 (: lackhäjer, pl.). lach 1585. lacker, pl. 1619. lackeie (-eye) 1570—1640. lakieer, pl. 1562. laqverier, pl. 1710. laqvirer, pl. 1735)
Etymologi
[jfr d. lakaj, nor. lakei, t. lakai, fr. laquais; av sp. lacayo, av okänt urspr.]
1) livréklädd tjänare, i sht hos furstlig l. annan högtstående person. Hertog ericz Lacke. GripshR 1550. Här är en Laquey ifrån Grefve Valentin. Modée FruR 61 (1738). Guldsmidda lakejer. Hellström Malmros 172 (1931). — jfr HOV-, HYR-, JAKT-, JÄGAR(E)-, KAMMAR-LAKEJ m. fl.
2) i oeg. o. utvidgad anv., om överdrivet ödmjuk o. underdånig, servil person, ”krypare” (se d. o. 3); stundom äv. övergående i bet.: eftersägare. Thorild (SVS) 2: 5 (1784). Ahnfelt StudM 1: 243 (1857). Endast Leopold och hans lakej Blom kunde anses såsom vapendragare för den fransk-klassiska, ”akademiska” smaken. Schück (o. Warburg) Huvuddr. 3: 5 (1918).
Ssgr (i allm. till 1): A: LAKEJ-BRÄDA, r. l. f. (i sht förr) för lakej (l. kusk) avsett fotbräde (jämte sittplats) bakpå ett personåkdon. LdVBl. 1826, nr 19, s. 4 (på ”berlinervagn”). 3NF 11: 104 (1929; på kabriolett). —
-FJÄRIL. (†) viss fjäril. Linné Bref I. 3: 159 (1764). —
-FLAR. sannol. felaktigt för -FLAX. 2Saml. 10: 10 (1637). —
-FLAX, r. l. m. (förr) för lakej avsedd löst hängande axelkappa; jfr FLAX, sbst.2 1; jfr -FLAR. KlädkamRSthm 1665, s. 14. Därs. 1674, s. 14. —
-KLÄNNING. (lakej- 1654. lakeje- 1675) (†) kostym (livré) för lakej. SthmStadsord. 1: 108 (1654). KlädkamRSthm 1675, s. 451 b. —
-LIVRÉ. KlädkamRSthm 1675, s. 451 b. —
-MASK; pl. -ar. (†) zool. mätarfjärilen Phalæna Neustria Lin. Bergman SvarVetA 6 (1769). PJBergius PVetA 1780, s. 103. —
-REM. (i sht förr) rem avsedd till handtag vari en på en lakejbräda stående lakej håller fast sig. DA 1771, nr 245, s. 4. —
-SJÄL. särsk. till 2; äv. konkret, om person (jfr LAKEJ 2). Tegnér Armfelt 3: 420 (cit. fr. 1812). (Fröding) är stolt i sitt frihetsbegär och föraktar lakejsjälarna. Mjöberg Lb. 479 (1910). —
-SKO, r. l. m. (lakej- 1546—1652. lakeje- 1565—1700) särsk. (†) om visst slags stövel som användes av lakejer. 2SthmTb. 1: 137 (1546). 2 p(ar) Låge och 2 Lackeyeskoor. KlädkamRSthm 1565 C, s. 15 a. Jäfvert Skomod 161 (i handl. fr. 1621). Anm. Ordet förekommer senare bl. i enstaka lexikon, ss. Linc. Dd 2 b (1640), Hamb. (1700), ss. övers. av gr. ἐνδρομίς, ett slags skor för löpare, i anslutning till det förr gängse antagandet att LAKEJ var samhörigt med LACKA, löpa (jfr Dalin (1853)).
B (†): LAKEJE-KLÄDER. livré. FörtHertJohLösegend. 1563, s. 39. —
-KLÄNNING, se A. —
-KRAGE. livrékrage. FörtHertJohLösegend. 1563, s. 54. —
-SKO, se A.
Avledn.: LAKEJAKTIG, adj. särsk. till 2. Lindfors (1815).

 

Spalt L 128 band 15, 1939

Webbansvarig