Publicerad 1939   Lämna synpunkter
LAMPA lam3pa2, sbst.2, r. l. f.; best. -an; pl. -or.
Etymologi
[jfr sv. dial. lampa, bänk som är fäst vid sängen, flyttbar grind bestående av ett stycke gärdesgård mellan två stavpar inborrade i träklossar, östsv. dial. lamp, stort stenblock, nor. dial. lamp, tass, nyisl. löpp, fotblad, shetl. lamp(i), hylla i en fjällvägg; samhörigt med LABB, sbst.1, grov hand, o. LOVE]
(i fackspr., i sht skeppsb.) sko l. fot l. hylsa o. d. (av metall) avsedd för fastsättning av stötta, flaggspel, årklyka m. m. Uggla Skeppsb. SvEngLex. (1856). Smith (1916). — särsk. (†) på var särskild av de bjälkar som uppbära den stock vari en kyrkklocka är upphängd: anordning vari stocken rör sig vid ringningen. Klåckeaxlarne (voro) mycket skridne utur sine lampor. VDAkt. 1727, nr 107. Gordes 2 nya Lampor för klockan at gå vti. VGR Verif. 14/10 1740. VDAkt. 1804, nr 38.
Ssgr (till LAMPA, sbst.2 slutet, †): LAMP-BJÄLKE. bjälke med ”lampa” för stocken till en kyrkklocka. VDAkt. 1800, nr 300. —
-STOCK. = -BJÄLKE. VDAkt. 1800, nr 337.

 

Spalt L 151 band 15, 1939

Webbansvarig