Publicerad 1939 | Lämna synpunkter |
LAN la4n, sbst.2, r. l. m. l. f.; best. -en, vard. (utom i södra Sv.) äv. =; pl. -er32.
veter. benämning på (övre kanten av) den tandfria delen (mellan fram- o. kindtänderna) av underkäke hos häst; vanl. i pl. Hernquist Hästanat. 7 (1778). Hästen hade så skarpa och känsliga laner, att han icke kunde fördraga stödet av bettet på dem. Wiedesheim-Paul Turf. 110 (1927).
Spalt L 153 band 15, 1939