| Publicerad 1939 | Lämna synpunkter |
LARGETTO largät4ω l. -to l. -tå, äv. 032 (large`tto Weste), adv. o. sbst. n. ((†) m. Envallsson (1802), Weste); ss. sbst. best. -t; pl. -n.
mus.
I. adv., i fråga om utförande av musik: i något snabbare tempo än largo, tämligen långsamt. Ekbohrn (1868). Lundgren MusReallex. (1924).
II. sbst.: musikstycke som utföres l. är avsett att utföras i ngt snabbare tempo än largo; utförande av ett musikstycke på detta sätt; äv. om detta tempo; äv. bildl. Envallsson (1802). Euterpe 1: 9 (1823). Sånger i larghetto och adagio, hvilka utandas en glödande själs hela passion och kärlek. Levertin Riv. 30 (1883). Mattsson VSkr. 1: 109 (1908; bildl.). SvUppslB (1933).
Spalt L 299 band 15, 1939