| Publicerad 1939 | Lämna synpunkter |
LEDSNAD les3nad l. led3s- l. le3ds-, r. l. m. l. f.; best. -en, vard. (utom i södra Sv.) äv. ledsnan; pl. (†) -er (Nordenflycht (SVS) 3: 144 (1759), Lehnberg Pred. 2: 170 (c. 1800)); förr äv. LEDSNA, r. l. f.; best. -an.
1) motsv. LEDSEN, adj. 2: leda (vid ngt); äv.: känsla av allmän olust l. av tråkighet; förr äv. i fråga om starkare känslor: vämjelse, avsky. Ledsnad vid, förr äv. för l. mot l. till ngn. Ther till kommer nw och ledsnan wed Krijget. HSH 32: 268 (1634). Lundberg Paulson Erasmus 72 (1728: ledsna för lifvet). Krigs-Disciplin är vti Krig efven så nödig, som Vapnen: Men för stor skarphet föder Ledsna och hat af sig. Bliberg Acerra 491 (1737). Fischerström Tal 40 (1769: ledsna til hemorten). Trolle-Wachtmeister Ant. 1: 198 (1809: af ledsnad mot drottningen). Sitter jag ensam, kan jag engång väl gråta af ledsnad. Runeberg 1: 332 (1841). Arbete fördrifver ledsnad. Granlund Ordspr. (c. 1880). Och stundom, när ledsnad mig trycker / och dagen mig tycks för lång / jag (osv.). Fröding Guit. 6 (1891). — särsk.
a) (†) i vissa förb.: bära l. draga l. fatta l. få l. falla i (en) ledsnad till (åt) l. för ngn l. ngt, hava resp. få leda l. avsky för ngn l. ngt. Widekindi KrijgH 7 (1671: boro en ledzna til). Då ena Brodren til den andra ledsna drog. Frese Pass. 12 (1728). Posten 1769, s. 864 (: får .. ledsnad til). (Drottning Kristina hade) fattat en så stor ledsnad för allmänna Regerings ärender, at (osv.). Schönberg Bref 2: 166 (1778). Almqvist Jagtsl. 91 (1832: fallit i ledsnad åt). — ge ledsnad l. uppväcka en ledsnad, väcka leda. Här syns, at skyldighet ej altid ledsna ger. Dalin Vitt. I. 2: 133 (1753). CEGedner (1753) hos Linné Skr. 2: 129 (: upväkt .. en ledsna). — (göra ngt) till ledsnad, till leda. (De japanska tolkarna) fråga, med oändeligen många frågor, ofta til ledsnad, efter all ting. Thunberg Resa 3: 37 (1791). VetAH 1804, s. 7.
b) (†) i pl.: känslor av leda l. olust; övergående i bet.: ledsamheter. Thorild Bref 1: 101 (1784). (De känsliga lynnena) qväljas ömmare af lifvets ledsnader. Lehnberg Pred. 2: 170 (c. 1800).
c) (†) konkretare, om ngt som väcker leda. All Jordisk Ting, nu mig en Ledsnad ära. Columbus BiblW Q 4 b (1670).
d) (i vitter stil) personifierat; förr äv. i pl. Blekheten, ängslan och tystheten omgåfvo henne (dvs. Svartsjukan) och alla ledsnader flögo rundt omkring. Nordenflycht (SVS) 3: 144 (1759). Gråblek ledsnad sitter vid min sida / med ögonhålor utan ögon i. Gripenberg SvSon. 8 (1908).
2) motsv. LEDSEN, adj. 3: (lindrigare) känsla av bedrövelse, sorg, smärta. Jag hör med (värklig) ledsnad l. till min stora ledsnad att. Det är med stor ledsnad jag måste säga det. Till min (stora) ledsnad får jag meddela att (osv.). Uttrycka sin ledsnad över ngt. 2Saml. 12: 148 (1795). (De sågo) ogärna och med ledsnad .., att anledningen till min afgång skulle kunna läggas landtmannapartiet till last. De Geer Minn. 2: 233 (1892). Ni är .. långt .. från att känna den ledsnad, ni talar om. Hallström Händ. 301 (1927).
Spalt L 447 band 15, 1939