| Publicerad 1940 | Lämna synpunkter |
LEVERERA le1vere4ra l. lev1-, i Sveal. äv. -e3ra2, förr äv. LEVRERA, v. -ade (OPetri Tb. 11 (1524; uppl. 1929) osv.) ((†) pr. ind. sg. -er HFinlH 2: 311 (1550), Schroderus Comenius 748 (1639). ipf. -ede OPetri Tb. 20 (1524; uppl. 1929), AOxenstierna 1: 558 (1635); -erte ÅngermDomb. 1647, s. 35, HärnösDP 1693. s. 45. sup. -ed(h) G1R 6: 257 (1529), SkrGbgJub. 6: 28 (1587); -et(t) (-itt) CivInstr. 7 (1541), SkrGbgJub. 6: 27 (1587); -ert EkenäsDomb. 1: 6 (1624). p. pf. -ed HH XIII. 1: 35 (1562), OxBr. 10: 356 (1633); -ert HärnösDP 1695, s. 412, Humbla Landcr. 21 (1740); -itt SkrGbgJub. 6: 54 (1587)). vbalsbst. -AN (†, HSH 31: 200 (1664)), -ANDE, -ING, -NING (†, G1R 18: 665 (1547), Verelius 81 (1681)); -ARE (se avledn.).
1) († utom i a, b) (vederbörligen) avlämna l. överlämna (ngt till ngn), lämna; förr äv. i uttr. leverera ngn ngt i händer l. till handa. OPetri Tb. 40 (1524; uppl. 1929). Nu dör man och hafuer omyndighe barn efter sigh, tå ägher Laghman, eller Häredzhöfdinge .. Målzmän sättie .. och them barnagodzet i händer lefuerere. Lagförsl. 136 (c. 1609). Min nyckil will iagh tigh lefrera, / Och du skall sielf skaffare wara. Asteropherus 17 (1609). Zettersten AnmMynt 78 (1771). Adlerbeth FörslSAOB (1798). — jfr BORT-, INNE-, TILL-LEVERERA. — särsk.
a) med avs. på pänningmedel l. skattepersedlar in natura; numera bl. (i fackspr., fullt br.) med avs. på pänningmedel som ngn enligt tjänsteåliggande uppburit o. som avlämnas till offentlig kassa o. d. CivInstr. 7 (1541). Faluskäpa .. är en vthskyld af Sädh til Biskopen, som åhrligen borde lefreras i Faluköping. Stiernhielm WgL 103 (1663). SFS 1924, s. 725. — jfr PÄNNING-LEVERERING. — särsk. (†) ss. vbalsbst. -ing, konkret, om pänningmedel l. naturapersedlar. G1R 18: 477 (1547). Contante lefvereringen för sistnämde året. Posten 1769, s. 810.
b) (i sht i fackspr., fullt br.) på grund av åtagande överlämna (varor l. färdiggjort arbete, i sht sådant som sålts l. beställts) till ngn. G1R 24: 22 (1553). Vie have soltt 1200 lester råg att levrera i Archangell. OxBr. 11: 568 (1629). Barchæus LandthHall. 96 (1773). Kanonpansarbåten ”Fenris” .. är färdig att levereras. TT 1871, s. 402. Lagerorder, vilka äro avsedda att levereras direkt från lager. HandInd. 628 (1927). — jfr EFTER-LEVERERA, KOL-LEVERERING. — särsk. bildl. (jfr 2): lämna; i sht med avs. på arbete, försvar, kritik o. d. äv.: prestera. Kroppen till den nyuppkommande varelsen härrör (enligt Aristoteles) från modren, som dertill levererar ett visst stoff. Rein Psyk. 1: 75 (1876). Det intelligenta arbete, som levereras af hjernan under form af räkning, skrifning .. m. m. Quennerstedt IndSold. 42 (1887). För övrigt levererar skolrådet en mycket temperamentsfull kritik av gällande system. SvD(A) 1929, nr 95, s. 12.
c) med avs. på brev l. annan skriftlig handling; ofta med avs. på skrivelse som inlämnas till offentlig myndighet o. d. G1R 24: 106 (1553). Der så fordrass, må rentemestaren lefwerera rekenskapen i crononess regninge cammar. Annerstedt UUH Bih. 1: 152 (i handl. fr. 1620). Beställa om brefvets lefverering. Widegren (1788).
d) med avs. på byggnad o. d.: upplåta l. överlåta (ngt åt ngn). OPetri Tb. 20 (1524; uppl. 1929). HB 1: 96 (1629).
e) med avs. på landområde l. fästning o. d.: överlämna l. uppgiva (ngt till ngn). G1R 2: 75 (1525). Du låter osz behålla Seger och lefwererar Staden i wåra händer. Rudbeck Atl. 3: 488 (1698).
f) med avs. på person: överlämna; äv.: utlämna. Så bleff han tå tagen aff bönderne och förd i prestegården, och leffuereradt Kongens foute i hender. Svart G1 142 (1561). Lefverera en fånge i högvakten. Adlerbeth FörslSAOB (1798).
2) (†) i bildl. o. oeg. anv. av 1 (jfr 1 b slutet): lämna, giva; äv. i uttr. leverera ngn ngt i händer. Christus (skall) på then yttersta dagen, bootferdigom Christnom .. leffrera all nådh, kerleek och saligheet. PErici Musæus 1: 8 b (1582). Hwilke med sin försummelse förmeentes hafwa hindrat, at ikke segren then gången levererades Hans Kongl. Maij:tt i händer. Spegel Dagb. 14 (1680). — särsk.
a) förtroendefullt anförtro l. överlämna (ngn l. ngt åt ngn). (Jag) will .. min k(äre) b(ror) icke därmädh (dvs. om mitt ekonomiska trångmål) längre mödosam falla utan lefrerar alt ii miin k(äre) b(rors) godha behagh. FoU 13: 113 (1623). Sit arbethe som honom ther af höge öfwerheeten är i händer lefwererat. BraheBrevväxl. II. 1: 29 (1645). — särsk. i uttr. leverera ngn l. sin själ l. sig åt Gud l. i Guds hand l. Gud i händer o. d., högtidligt o. förtroendefullt överlämna ngn osv. i Guds beskydd. Visb. 1: 134 (c. 1620). Wivallius Dikt. 54 (1625). Jagh leffrerar honom i Gudz hand och E. G. N. goda behagh. OxBr. 12: 283 (1646). (Kejsar Otto I) afsomnade .. Salig, och lefwererade Gudi sin Siäl med Christi sidste ord af Korset. Dryselius Monarchsp. 329 (1691). Kolmodin QvSp. 2: 18 (1750; refl.).
3) [jfr d. levere et slag, t. eine schlacht liefern, fr. livrer une bataille] i sht hist. i uttr. leverera en drabbning, leverera batalj o. d., inlåta sig i strid, kämpa; förr äv. i uttr. leverera ngn en drabbning o. d., kämpa med ngn. Wij (äro) .. icke så starcke med fotfolk at wij kunde leffuerera honum en weldig slacting. G1R 8: 44 (1532). De lefvererade hvarannan .. en träffning. Botin Hist. 1: 177 (1789). (Montmorency) stängde .. (hugenotternas) väg, och tvang dem att lefverera bataille. Cronholm Lig. 91 (1839). Östergren (1931). — särsk. i bildl. o. oeg. anv. Bataljen i kanalkriget (vid riksdagen) lefvererades hos borgare, bönder och adel i går. Geijer I. 8: 487 (1829). De sammanstötningar .. som då och då levereras av nationalsocialister och kommunister. DN(A) 1932, nr 68, s. 1.
LEVERERA IFRÅN SIG, ngn gg FRÅN SIG. (†)
1) till 1. G1R 7: 125 (1530). Christina .. Lefvererade ifrån sig Kronan och Spiran. Rüdling 261 (1731). särsk.
2) bildl.; jfr LEVERERA 2. Ständerne skola opkomma och lefrera sina swar ifrån sigh. RARP 1: 163 (1632). Schroderus Os. III. 1: 155 (1635). —
LEVERERA IGEN. jfr IGENLEVERERA. (†) till 1: återlämna. HH XIII. 1: 131 (1564). Schroderus Os. 1: 273 (1635). särsk.
LEVERERA TILLBAKA. (†) till 1: lämna tillbaka, återlämna. KlädkamRSthm 1560 e, s. 80 a. Weste (1807). särsk.
b) oeg.: kasta upp. Vnderstundom måste man lefwerera tillbakas det man ätit. Roberg Beynon 139 (1697). Thunberg Resa 1: 98 (1788). —
LEVERERA UT1010 4. jfr UTLEVERERA. (numera föga br.) till 1: lämna ut, utlämna. HH XIII. 1: 35 (1562). Östergren (1931). särsk. (†) till 1 c. RP 7: 407 (1639). RARP 4: 206 (1649). —
2) till 1 c: överlämna, lämna. AOxenstierna 1: 558 (1635). Ekeblad Bref 1: 110 (1652; rättat efter hskr.).
(1 a) -POST. (†) i bokföring av till offentlig kassa inlämnade pänningmedel. Lefwereringz Påsternes verificerande. LReg. 435 (1662). CivInstr. 191 (1695). —
(1 a) -REGISTER. (†) förteckning över till offentlig kassa inlevererade pänningmedel o. d. G1R 19: 75 (1548). Därs. 28: 421 (1558). —
(1, 1 a) -REVERSAL. reversal rörande avlämning av persedlar l. pänningmedel o. d. SFS 1880, Bih. nr 32, s. 17. Därs. 1922, s. 539. —
Spalt L 597 band 16, 1940