Publicerad 1940   Lämna synpunkter
LIKTA, v. -ade.
Ordformer
(-cht- 1633. -gt- 1741. -kt- 1790—1911)
Etymologi
[liksom d. lægte (ä. d. äv. ligte) av nt., holl. lichten, eg.: lyfta (upp), varav t. lichten, motsv. inhemskt t. leichten, eng. lighten (se LÄTTA, v.). — Jfr LÄKTARE, lastpråm]
(†)
1) upplåna. Elljest vill han skriffva till sin egen karl i Holland, dhet han .. lichtar honom så monge penninger på Hamburg, att (osv.). RP 3: 201 (1633).
2) (delvis) avlasta fartyg för att bringa det att flyta över grundt vatten. Serenius (1741). Jungberg (1873).
3) med läktare lossa (l. lasta) fartyg; transportera på läktare. Dalin (1853). 2NF (1911).

 

Spalt L 738 band 16, 1940

Webbansvarig