| Publicerad 1940 | Lämna synpunkter |
LIKÖR likö4r l. -œ4r, r. l. m.; best. -en, äv. -n; pl. -er.
1) (†) vätska. Lindestolpe Färg. 13 (1720). En liqueur, som är mycket lik ättika och kallas soya. Linné Diet. 2: 150 (c. 1750). Adlerbeth FörslSAOB (1798). jfr: Liqueurer .. kallas de tunnare vätskor, som med uplösning i Luften .. tilredas af de Kroppar som tilförene ej voro flytande, och låta blanda sig med vatten. Wallerius ChemPhys. 1: 316 (1759).
2) (†) välsmakande (i sht alkoholhaltig) dryck, dryckesvara; särsk.: (destillerad) spritdryck; ofta omöjligt att klart skilja från 3. KKD 4: 6 (1709). Hon kan intet smaka någon liqueur. Dalin Arg. 1: 262 (1733, 1754); jfr 3. Bränvin är en härlig och mycket älskad Liqveur. Aken Reseap. 143 (1746). Likörer, kallas allehanda starke, välsmakelige kryddade vattn, Viner Bränviner, såsom (osv.). Orrelius (1797). Gosselman Col. 1: 179 (1828).
3) [specialfall av 2] gemensam benämning på ett stort antal aromatiska spritdrycker med hög halt av socker o. alkohol. Fransk, holländsk likör. Hon satt och läppjade på ett glas likör. Adlerbeth FörslSAOB (1798). Kaffe och likör serverades. Stenhammar Riksd. 1: 50 (1834). Leufvenmark Vin. 1: 153 (1869). — jfr ANANAS-, ANISETT-, BENEDIKTIN(ER)-, CHARTRÖS-, CURAÇAO-, KAFFE-, KAKAO-, MUNK-, VANILJ-LIKÖR m. fl. — särsk. (vard.) bildl. i uttr. vara ngns likör, vara ngns förtjusning l. förnämsta intresse l. hobby o. d. Carlén Rosen 170 (1842). För min del har .. brunetter varit min likör. Hallström Händ. 142 (1927).
4) (vard.) glas likör. Topelius Dagb. 1: 90 (1833). När han druckit sin tionde likör, anförtrodde han Levin, att (osv.). Strindberg RödaR 64 (1879). Agrell Sthm 14 (1892).
5) (i fackspr.) tillsats till vin för förhöjande av arom o. sötma. UB 5: 182 (1874). Bergström Vinb. 54 (1926; i fråga om fruktvin).
-BUTELJ. —
(2) -FÖRVALTARE. (förr) på restaurant o. d. Bellman (BellmS) 2: Personfört. (1791). —
-GLAS. litet glas (på fot) för servering av likör. Små slipade Liqueurglas. DA 1808, nr 137, s. 6. —
(2, 3) -KAMMARE. (i fråga om ä. förh.) i stad: lokal för försäljning o. servering av destillerade, spirituösa drycker. Kexél 2: 145 (1780). Wedberg HD 87 (1922; efter handl. fr. 1796). —
-PRALIN. (i fackspr.) pralin som inuti är fylld med likör (l. annan aromatisk, stark spritdryck) l. som har smak av likör. AHB 92: 28 (1876). —
-SORT. —
-STÄLL. (i sht förr) ställning för likörkaraff (likörflaska) jämte likörglas. 1 Likör ställ med 6 Glas. BoupptVäxjö 1833. PT 1907, nr 8 A, s. 3. —
(2) -VIN. [efter fr. vin de liqueur] (i fackspr.) starkt sockerhaltigt, med alkohol försatt vin, starkvin, hetvin; äv.: muskatellvin. MoB 5: 129 (1784). 2NF 32: 609 (1921). Kjellin (1927; med hänv. till muskatellvin).
Spalt L 745 band 16, 1940