| Publicerad 1940 | Lämna synpunkter |
(i sht i högre stil) lindring l. lättnad i besvär l. bekymmer l. sorg l. svårighet o. d., hugnad, hugsvalelse, vederkvickelse; äv.: tröst; äv. konkretare, om ngt (stundom ngn) som bringar lisa. LPetri 1Post. N 4 a (1555). Ach att wij nu wår ledeswän, / Den liusa stierna finge igen, / Så hade wij och större lijsa. Kolmodinus Gen. D 5 a (1659). Jorden känner ock sin stora lisa när Säden på henne omväxlas. Salander Gårdzf. 78 (1727). En outtröttlig herre, som sökte uti arbetsamhet sitt nöje och sin lisa. Höpken 1: 253 (1771). (Vägen) är fri från damm, en stor lisa och lockelse för turister. SvD(B) 1927, nr 192, s. 5. — jfr SJÄLA-LISA. — särsk.
a) övergående i bet.: fred, lugn, ro (jfr c). (Vi) vetha oss ingen lisa: roo: eller vndtflygth för theris jdelige kræffuelse skuld. G1R 4: 114 (1527). Hell, brudgum, i vars kärleks famn / Min själ får ro och lisa! NPs. 1921, 508: 6. — (†) Christi Församling (fick) vnder Gallieni Regimente någen Lijsa vtaff Förföljelse. Schroderus Os. 1: 203 (1635).
b) (numera föga br.) om lindring l. lättnad i kroppslig smärta l. plåga l. sjukdom; förr äv. i uttr. lisa från ngt. Schroderus Os. III. 2: 16 (1635). Han har i natt känt någon lisa ifrån värken. Sahlstedt (1773). (Citronerna gåvo) en ljuvlig lisa åt den febersjuke. DagbrKongo 229 (1911).
c) (†) om frihet från l. lindring l. lättnad i arbete l. möda, ledighet, vila, ro (jfr a); jfr LISA, v.1 1 b. OPetri Clost. D 4 b (1528). Sabbath, Hwad mercker thet? .. Lijsa och åtherhold ifrån lekamlighit arbete. L. Paulinus Gothus ThesCat. 44 (1631). Adlerbeth FörslSAOB (1798). — särsk. i uttr. icke giva sig l. hava l. taga lisa o. d., icke unna sig rast l. ro l. vila, icke upphöra med ngt; äv. bildl. LPetri 2Post. 242 a (1555). Wij .. haffue ingen lijsa medh fråtzande och drickande .. til thes .. (förrådet) är förslöst. PErici Musæus 4: 8 b (1582). Så länge såsom warar mitt lijf, / Will jag Er trohet bewisa, / Och derföre taga ingen lisa. Carl IX Rimchr. 9 (c. 1600). Brask Pufendorf Hist. 16 (1680).
d) (numera bl. ngn gg arkaiserande) om lindring l. lättnad i ekonomiskt avseende, särsk. i fråga om utskylder; jfr LISA, v.1 1 c. G1R 26: 401 (1556). På tullen är ingen lijsa (dvs. den är icke nedsatt). RP 8: 153 (1640). The vthi Muskou hade allareda förnummit stoor lijsa effter then dyra tijden ther warit hade. Widekindi KrijgH 92 (1671). Af (skaldestycket) Axel har jag nu haft contant omkring 1,200 rdr bco som i dessa förbistrade tider varit mig till stor lisa. Tegnér (WB) 4: 204 (1822). Med hänsyn till .. (böndernas fattigdom) bådo de om någon lisa och fördrag i deras skatter. 3SAH 26: 178 (1914).
B: LISO-FRIST. (enst., †) kort stund av lindring från kval; jfr LISA, sbst. b. Högberg Vred. 3: 353 (1906).
Spalt L 829 band 16, 1940