Publicerad 1941   Lämna synpunkter
LOCKOUT l. LOCKAUT loka͡u4t, äv. –a͡ω4t, i vissa kretsar stundom LOCKUT lokɯ4t, r. l. m.; best. -en; pl. -er.
Ordformer
(förr äv. lock-out. -aut 1900 osv. -out 1885 osv. -ut 1912—1917)
Etymologi
[jfr fr. lock-out; av eng. lockout, substantivering av förb. lock out, utestänga (arbetare från arbete), till lock, stänga, besläktat med LOCK, sbst.2, LYCKA, v.1]
av arbetsgivare (på grund av arbetstvist) företagen utestängning av arbetare från arbete, arbetsavspärrning. Gå i lockout, företaga dylik arbetsavspärrning. SocDem. 1885, nr 1, s. 2 (rubrik). Koch Arb. 178 (1912). SvSkog. 927 (1928).
Ssgr: LOCKOUT-HOT. —
-VAPEN. särsk. i sg. best., om lockout betraktad ss. ett vapen varmed en arbetstvist kan avgöras. Att telegrafstyrelsen .. tillgripit lockoutvapnet. SvD(A) 1935, nr 210, s. 4.
Avledn.: LOCKOUTA, v. (ngt vard.) gm lockout utestänga (arbetare) från deras arbete; äv. abs. LD 1903, nr 173, s. 3. Arbetarne ha strejkat och arbetsgifvarne ha lockoutat. DN 1904, nr 12309 A, s. 1. Försvarsfrågan 184 (1913).

 

Spalt L 1020 band 16, 1941

Webbansvarig