| Publicerad 1941 | Lämna synpunkter |
LOGGA log3a2, v. -ade, vbalsbst. -ANDE, -NING; -ARE (Ekbohrn NautOrdb. 149 (1840), Smith 239 (1917)).
sjöt. med logg uppmäta (ett fartygs fart l. en ströms hastighet); äv. med bestämning (obj. l. prep.-uttr.) angivande det erhållna resultatet. Rajalin Nav. 211 (1728). Den 18 på morgonen loggades farten till 11.8 knop. Melander Långtur 47 (1896). I vaktombytet hade man loggat tio knop. GHT 1905, nr 227 B, s. 3. VFl. 1928, s. 130. — särsk. i uttr. loggad fart, fart som uppmätts gm logg, ”fart genom vattnet”, motsatt: ”fart över grund”. Skogman Eug. 1: 111 (1854). Hägg PraktNav. 36 (1900).
-BOK; pl. -böcker. [av eng. log-book] eg.: bok för antecknande av hastigheter uppmätta gm logg; dagbok vari allt antecknas som är av betydelse i fråga om (viss del av) ett fartygs angelägenheter under dess resa, skeppsjournal, skeppsdagbok. Rajalin Nav. 162 (1728). Första styrmannen .. förde skeppsjournalen eller loggboken. Hornborg Segelsjöf. 445 (1923). jfr MASKIN-LOGGBOK. —
-BRÄDE.
-GLAS. sandur användt för bestämmande av tiden vid loggning med handlogg. Sahlstedt (1773). Hägg Segel 60 (1935). —
-TAVLA. (förr) griffeltavla (l. dyl.) för anteckningar som skola införas i loggboken. Rajalin Nav. 164 (1728). Ramsten o. Stenfelt (1917).
Spalt L 1034 band 16, 1941