Publicerad 1941   Lämna synpunkter
LOKUTION lωk1ɯtʃω4n l. lω1-, äv. lok1– l. lå1-, l. -utʃ- l. -ɯʃ- l. -uʃ-, r. l. f.; best. -en, vard. (utom i södra Sv.) äv. =; pl. -er.
Ordformer
(förr äv. loc-)
Etymologi
[jfr t. lokution, eng. o. fr. locution; av lat. locutio (gen. -ōnis), vbalsbst. till loqui, tala. — Jfr ALLOKUTION, INTER-LOKUTION]
(numera knappast br.) uttryck, uttryckssätt, talesätt, fras. Rålamb 4: 19 (1690). Wedberg HD 255 (1922).

 

Spalt L 1053 band 16, 1941

Webbansvarig