Publicerad 1941   Lämna synpunkter
LOM lωm4, sbst.2, förr äv. LOMME, sbst.2, r. l. m.; best. lommen; pl. lommar.
Ordformer
(lom(m) 1780 osv. lommen, sg. best. 1788 osv. lomme 1853)
Etymologi
[sv. dial. lomm, lumm; jfr d. lom, lomme, isl. hlum(m)r; jfr eng. loom; av ovisst urspr.]
1) (i vissa trakter, starkt bygdemålsfärgat) grovända av en stock, vidja o. d. Lindahl o. Öhrling (1780).
2) sjöt. den del av en åra som vid rodden befinner sig mellan båtens reling och handtaget; stundom med inbegrepp av handtaget. ReglArméenFl. 1788, s. 107. Landsm. 1926, s. 13. jfr ÅR-LOM.

 

Spalt L 1054 band 16, 1941

Webbansvarig