Publicerad 1941   Lämna synpunkter
LOVERA lωve4ra, i Sveal. äv. -e3ra2, v. -ade. vbalsbst. -ANDE, -ING; förr äv. LAVERA, v.2 -ade.
Ordformer
(la- c. 1660—1755. lo- c. 1580 osv.)
Etymologi
[jfr ä. d. lovere, luvere, lavere, d. lavere; av mnt. loveren, laveren (t. lavieren) l. mnl. loeveren (holl. laveeren), till mnt. lōf resp. holl. loef, vindsida (se LOV, sbst.3)]
sjöt. med korta slag kryssa sig upp i lovvart; äv.: ligga o. slå för segel (inom ett visst område); äv. (numera knappast br.): kryssa, ligga på kryss. (De) lofverade så then hela dagen, emellan Mön och Falsterbo. HSH 12: 281 (c. 1580). Lärbro Kyrka .. tjenar under lofvering till rättelse att undvika Grund å ömse sidor om Farvattnet. Klint KustÖstersjön 58 (1815). ’Är vinden knapp får man lovera,’ plägade salig far säga. Carlén Rosen 161 (1842); jfr b β. Smith (1917). — särsk.
a) (†) refl.: gm kryssning taga sig fram (till) l. bort (från). Den följande morgonen lofverade vi oss till St. Helens. Landell Bligh 5 (1795). Klint Kart. 39 (1807).
b) (numera mindre br.) bildl.
α) driva l. flacka omkring; göra l. slå lovar (omkring ngn l. ngt); förr äv. (tillf.) tr.: föra (ngn) omkring (i dans). (Han) gick .. på gården och Loverade. VDAkt. 1690, nr 48. Ack, hvad för ängslig tid i denna verlden vore / .. Om han ej om qvällen fick på redouten sig movera / Och uti Nouvelle angloise en domino lovera. Bellman SkrNS 1: 157 (c. 1770). PT 1904, nr 274, s. 3.
β) i fråga om försiktigt tillvägagångssätt varigm man kryssar sig fram mellan svårigheter (o. undviker att taga ett bestämt parti i en konflikt o. d.). Lovera imellan bägge Partierne, och conservera sin gunst och förtroende hos båda delar. HC11H 8: 15 (1678). Lovera emellan de mest olika åsigter. Bolin Statsl. 1: 322 (1870). Castlereagh förde en loverande politik. NoK 86: 143 (1928).
Särsk. förb.: LOVERA FRAM010 4. (numera föga br.) bildl., till b β: på ett försiktigt sätt bringa (ngn l. ngt) fram (till ngt). Ej heller kan jag se förutan största skam / Förslager stå på grund, dem jag lofverat fram. Thomander 3: 217 (1826). Bremer Brev 2: 109 (1841). särsk. refl. Man fick beundra talarens konst att .. lofvera sig fram genom dogmatikens klippor. Wallin Rel. 4: 167 (1816). Frey 1845, s. 529. —
LOVERA IN010 4. gm kryssning taga sig in (ngnstädes); äv. refl.; numera nästan bl. ngn gg bildl. Vi loverade oss in i hamnen. AHedenstedt (1757) i SvSaml. 3—6: 170. Montan Segl. 79 (1787). SvLittH 2: 353 (1919; refl., bildl.). (†) (Svenskarna) hafwe medh stort beswär .. sigh måst loofwera in på fienden (dvs. den holländska flottan). RARP 7: 144 (1660). —
LOVERA UPP010 4, äv. OPP4 (numera knappast br.) gm kryssning taga sig upp (mot ngt l. ngn); äv. refl. Dahlstierna (SVS) 117 (1698). Jag med Karpen loverade mig upp till Västerås, dit jag den 29 middagstiden ankom. Tersmeden Mem. 3: 182 (1743). En eskader af kongliga flottan, som just lyftat ankar och skulle lovera upp till Stockholm. Strindberg SvÖ 3: 284 (1890).

 

Spalt L 1110 band 16, 1941

Webbansvarig