Publicerad 1941   Lämna synpunkter
LUBB lub4, sbst.1, m. l. r.; best. -en; pl. -ar; i vissa trakter äv. LUBBA lub3a2, f. l. r.; best. -an; pl. -or.
Ordformer
(lub 1807. lubb 1794 osv. lubba 1859)
Etymologi
[jfr ä. d. lubbe, d. lub, lubbe, isl. lubba; jfr äv. nor. dial. lubbefisk, lubbetorsk; eg. identiskt med LUBB, sbst.2]
1) torskfisken Brosmius brosme Ascan., brosme; äv. kallad vanlig lubb; äv. koll. VetAH 1794, s. 223. Nilsson Fauna 4: 597 (1855: Vanlig Lubb). GHT 1939, nr 184, s. 9.
2) i utvidgad anv. av 1, om vissa andra torskfiskar.
a) Merlucius merlucius Lin. (Merlucius vulgaris Flem.), kummel (se KUMMEL, sbst.1). SkandFisk. 148 (1842).
b) (†) Gadus luscus Lin., bredtorsk, skäggtorsk. Cederström Fiskodl. 255 (1857).
c) (†) Gadus minutus O. F. Müller, glyskolja, glystorsk. Åström VertebrDj. 29 (1859).
Ssgr: (jfr 1) LUBB-FISK. (†) = LUBB, sbst.1 1. VetAH 1794, s. 223. —
(1) -SLÄKTE(T). (numera knappast br.) zool. torskfisksläktet Brosmius Cuv. SkandFisk. 77 (1838).

 

Spalt L 1114 band 16, 1941

Webbansvarig