Publicerad 1941 Lämna synpunkter LYFTING, sbst.2, r. l. m.; pl. -ar. Etymologi [jfr sv. dial. lyfting, lyftsten, grytgrepe m. m.; avledn. av LYFTA, v.1 1] (†) 1) lyftbar brännvinspanna; jfr LYFT-PANNA. Broman Glys. 3: 125 (c. 1730). 2) liten, lyftbar båt. Schultze Ordb. 2875 (c. 1755). Spalt L 1307 band 16, 1941 Webbansvarigadmin_saob@svenskaakademien.se
