LYNCH- lyn3ʃ~, äv. LYNK- lyŋ3k~.
Ordformer
(lynch- 1837 osv. lynk- 1886—1932)
Etymologi
[av eng. (urspr. amer.) lynch-, sannol. urspr. i ssgn lynch-law (se LYNCH-LAG). Ssgsleden antages utgöra namnet på en person, enl. det sannolikaste antagandet kapten William Lynch från Pittsylvania i Virginia, som uppges vara den som först (i Virginia omkring år 1776) organiserade en lynchdomstol]
ss. förled i ssgr.
Ssgr (Anm. Ssgrna kunna äv. hänföras o. hänföras numera i allm. till LYNCHA): LYNCH-DOMSTOL~02 l. ~20. [jfr eng. lynch-court] domstol (med självtagen befogenhet) som dömer ngn till lynchning. DN 1900, nr 11014 A, s. 3. —
-LAG, r. l. m. [efter eng. lynch-law] om bruket av lynchning betraktat ss. norm l. lag. CFafWingård (1837) hos Roos FamArkiv 192. —
-RÄTTVISA~020. skipad gm lynchning.
Spalt L 1319 band 16, 1941
Webbansvarig
admin_saob@svenskaakademien.se
