Publicerad 1941   Lämna synpunkter
LYNGA, v.
Ordformer
(-ga 1757—1873. -gia 1734)
Etymologi
[till stammen i LYNGA, sbst.]
(†)
1) refl.: kröka sig. Serenius (1734, 1757; under wriggle).
2) tr.: lägga (ngt) i slingor. Jungberg (1873).

 

Spalt L 1320 band 16, 1941

Webbansvarig