Publicerad 1941   Lämna synpunkter
LÅTERSKEN lå3ter~ʃe2n, n.; best. -et; pl. =.
Etymologi
[sv. dial. låtersken, latersken; jfr sv. dial. latra, låtre, f., norrsken; förra ssgsleden till sv. dial. lat(a), röra sig av o. an (om norrskenet), möjl. identiskt med LÅTA II (se Pihl Överkalixm. 1: 206 f. (1924)]
(folkligt i vissa trakter) norrsken. Hemberg ObanStig. 32 (1896).
Ssg: LÅTERSKENS-DANS(EN). viss norrländsk folkdans. SvKulturb. 9—10: 152 (1931).

 

Spalt L 1491 band 16, 1941

Webbansvarig