Publicerad 1941   Lämna synpunkter
LÄGERVALL lä3ger~val2, r. l. m. l. f. (Ekman Siönödzl. 122 (1680) osv.), äv. (i bet. 2 b, föga br.) n. (Schenberg 1: 124 (1739), Åkerhielm Tib. 213 (1929)); best. (föga br.) -en, äv. -n, ss. n. -et; pl. (†) -ar (Brask Pufendorf Hist. 119 (1680)) l. -er (Sahlstedt Hoffart. 122 (1720)); förr äv. LÄGERVALLA, r. l. f.
Ordformer
(leger- 1685. läger- 1635 osv. lägere- 1621 (: lägerewalls strandh). lägre- 1655—1674. -val 1680—1847. -vald 1649—1735. -vall 1621 (: lägerewalls strandh) osv. -valla 1712—1762)
Etymologi
[jfr d. lejervold, lægerval; av nt. legerwall, motsv. holl. lagerwal; ordets förra led är nt. leger, komp. till leg, låg (jfr LÅG, adj., LÄGD), senare leden är nt. wall, kust (se VALL, förskansning, kust); alltså eg.: lägre kust l. strand, dvs. kust l. strand på läsidan (som i sjömansspr. räknats för lägre än lovvartssidan)]
1) sjöt. eg.: kust l. strand på läsidan, där ett fartyg i storm riskerar att stranda; förhållande(t) att ett fartyg befinner sig tätt i lovvart om grund l. land o. har svårt att klara sig därifrån. Komma, vara i (förr äv. på) lägervall. Ekman Siönödzl. 119 (1680). Et Skepp är på lägervall, när vinden ligger mitt åt landet, och det blåser så hårdt, at man intet kan lofvera ifrån landet. Dalman 34 (1765). Smith (1917).
2) bildl.
a) (†) nödläge, trångmål, obestånd. RP 7: 556 (1639). Efter man .. ser och i wisz ärfarenhet kommen är, det Ryszen är uti lägerwall, incommoderad af Tartarer, Coszacker (m. fl.). HC11H 2: 23 (1664). Emedan såssom iagh för serdeles olyckeligit händelse, medelst mine Creaturs bortmistande är råckat i serdeles lägerwall. VDAkt. 1702, nr 143. Han är just i lägervall. Weste (1807).
b) tillstånd av stark försämring l. tillbakagång l. misskötsel o. d.; förfall; vanhävd, ödesmål. Ligga, vara, komma, råka i lägervall. RARP V. 2: 88 (1655). Tänckia wij effter huru med thenna öfningen (dvs. bönen) tilgår hoos osz Christna, så lära wij finna at hon är kommen i Lägerwal. Ekman Siönödzl. 119 (1680). Elliest skal man noga ackta at Hemman och Tårp intet råka i lägervall, vahnbruk och ödesmåhl. Salander Gårdzf. 206 (1727). Det lägervall, i hvilket de grekiska studierna i hela Europa befunno sig under större delen af det 17:de .. seklet. Heikel Filol. 37 (1894). (Ägarens) långa, årliga bortovaro hade kommit lantbruket att råka i lägervall. Hellström Storm 16 (1935). (†) Wore och nu the Romare i Krijgszsaker komne i Läger Wall. Schroderus Os. 2: 115 (1635).
Ssgr: (2 b) LÄGERVALLS-PERIOD. (tillf.) period under vilken ngt ligger i lägervall. Östergren (1932). —
(1) -STRAND. (†) Torde wåre siömän icke mot natten .. löpa på en lägerewalls strandh .., ladom förty till siös. Gustaf II Adolf 487 (1621).

 

Spalt L 1532 band 16, 1941

Webbansvarig