| Publicerad 1941 | Lämna synpunkter |
LÄGLIGHET lä3glig~he2t, r. l. f.; best. -en; pl. (numera knappast br.) -er (G1R 2: 66 (1525), Sundén (1886)).
1) (†) (en orts l. saks) läge l. plats; (en orts) topografiska förhållanden o. d.; jfr LÄGENHET 1. G1R 3: 81 (1526). (Vi) ackte .. (slottet) lathe settie på en annan stad ther på landit ther better legligheth och bequemmare rwm vara skal. Därs. 4: 189 (1527). Trägårdsmästaren .. flytte Stickelbärs-Buskan ifrån sin Ort, och gaf honom en annan läglighet. Frese Sedel. 69 (1726). (Graderingen av skogsmarken) bör rätta sig mera efter växtlig jordmon och läglighet än efter skedd mångårig skogsbesparing eller uthuggning. LAA 1813, s. 278; möjl. till 4.
2) (†; se dock a) situation l. läge vari ngn l. ngt befinner sig; omständighet(er), förhållande(n), angelägenhet(er), ärende(n); beskaffenhet, tillstånd; jfr LÄGENHET 2. Kwnne wij .. giffua edher waar meningh til forstaa om alle handa leglighetther som her nw ære paa ferde. G1R 2: 24 (1525). Thet är konst weta skicka sich epter leghligheetenne. OPetri Kr. 79 (c. 1540). Man moste weta .. hurudana landzens leghligheet war, hwadh ther war för folk, och huru til sinnes. FörsprJes. (Bib. 1541). Dette hafue vij effter sakssens lägligheett på eder .. förklaringh most svara. AOxenstierna 2: 679 (1624). Edra skäl de sakna vigt och värde / När tidens läglighet vi noga pröfve. Hagberg Shaksp. 5: 233 (1848). jfr BÄRGS-LÄGLIGHET. särsk.
a) (numera bl. arkaiserande) i uttr. laga efter lägligheten, rätta sig efter omständigheterna. En godh och beskedeligh Domare är bättre än godh Lag, ty han kan altijdh laga effter Leglighetena. Schroderus Waldt 78 (1616). Det är steril politik att aldrig kunna laga efter lägligheten. SvD(A) 1932, nr 250, s. 4.
b) i uttr. efter ngns (råd och) läglighet, efter vad ngn förmår l. kan. J then motton skola .. (martyrerna) wara oss til exempel, at wij ock, hwar j sin stadh, skole bruka the gåffuor som oss giffna äro .. och göra ock så wij epter wora leglighet honom (dvs. Gud) kunnogan. OPetri 3: 581 (c. 1540). E14R 1561, 1: 112 a.
3) (numera föga br.) läglig(t) l. lämplig(t) tillfälle l. tidpunkt; jfr LÄGENHET 4. Han .. sökte effter läghligheet, at han måtte offuerantwarda honom them. Luk. 22: 6 (Bib. 1541; NT 1526: belägligheet). Dock lofwade iag, mig widh lägligheet wilia komma heem til honom. VDAkt. 1701, nr 96. Begagna .. första läglighet som bjuds. Alexanderson Sept. 9 (1868). Östergren (1932).
4) (†) förhållandet att vara lämplig till ngt l. att erbjuda möjligheter till ngt; ofta konkretare, i pl.: (goda) möjligheter; jfr LÄGENHET 4. Jn på skogerne, ther mongestedz finnes gode legligheter till att rödie skogen, och göre gode hemen. G1R 14: 40 (1542). Elfwernes och Siöernes goda lägligheet, dehls til fiskjande, dehls til Segelreesor. Brask Pufendorf Hist. 281 (1680). Ortens läglighet till handel giorde den snart folk-rik. Adlerbeth FörslSAOB (1798).
5) (†) bekvämlighet, nytta, fördel; jfr LÄGENHET 6. Allmogen till mehra behageligheet och lägligheet. HSH 31: 436 (1638).
6) (†) om ngt (åker, äng, gata, torg, fiskevatten o. d.) som ingår ss. en fast (o. för värksamheten nyttig) del i en gård l. stad o. d.; äv. om rättighet o. d. som tillhör en gård osv.; äv. allmännare: förmån; jfr LÄGENHET 8. The ther haffue sköne heman, med alle legligheter wäll belegne. G1R 13: 142 (1540). Hwar och högz:te Kong:e M:tt samme gårdh för täss läghligheter iffrå cronone icke afflathe teckes, bör dhå (osv.). HH XIII. 1: 167 (1564). Fördenskul skal och Platzen (för en tilltänkt stad) straxt medh Gator, Torgh, Lastagier och andre nödige lägligheeter affstickas. KrögOrdn. 1664, s. B 1 b. Flere lägligheter finnas intet wid denne gårdarne, hwarcken muhlebete, wedebrand, qwarnar eller annat nödwändigt. VDAkt. 1699, nr 618. Regl. 24/11 1749, s. A 2 b.
Spalt L 1585 band 16, 1941