Publicerad 1942   Lämna synpunkter
LÄNA lä3na2, sbst.2, r. l. f.; best. -an; pl. -or.
Etymologi
[sv. dial. länä; möjl. eg. samma ord som LANA, sbst.2; vad rotvokalen beträffar se LÄMMA, sbst.2]
(folkligt i vissa trakter) på isen placerat skjul för fiskare, öppet åt läsidan. Heidenstam Birg. 35 (1901).

 

Spalt L 1630 band 16, 1942

Webbansvarig