Publicerad 1942   Lämna synpunkter
LÄTTSLIGEN l. LÄTTSLIGA, adv.
Ordformer
(lets- (-tz-) 1532—1559. lättz- 1549. lätz- 1544—c. 1613. -ligha 1532—c. 1613. -lige 1534. -ligen(n) 1544—1556)
Etymologi
[fsv. lätlika o. (med ljudutveckling som i rätlika, rätzligha) lätzlika, lätzligha; sidoform till LÄTTELIGEN]
(†)
1) = LÄTTELIGEN 3. G1R 8: 33 (1532). LPetri Œc. 58 (1559).
2) = LÄTTELIGEN 4. G1R 20: 302 (1549). Smaragden warder lätzligha bräkt ändoch at han dyr är. Forsius Min. 94 (c. 1613).

 

Spalt L 1803 band 16, 1942

Webbansvarig