Publicerad 1942   Lämna synpunkter
MAHARAJA ma1haraj3a2 l. —40, l. MAHARADJA -rad3ja2 osv., m.; best. -an; pl. -or.
Ordformer
(-radj- 1911 osv. -radsch- 1871. -raj- 1894 osv.)
Etymologi
[jfr t. maharadscha, eng. o. fr. maharaja(h); av sanskr. mahārājā, storkonung, av mahā, stor, o. rājā, furste, konung, prins]
(titel för) indisk furste av hög rang. Dalin (1871). Wachtmeister Ind. 1: 153 (1894). Hedin Pol 1: 276 (1911).

 

Spalt M 57 band 16, 1942

Webbansvarig