Publicerad 1942   Lämna synpunkter
MALJA mal3ja2, sbst.1, r. l. f.; best. -an; pl. -or (JönkTb. 111 (1525) osv.) ((†) -er 2SthmTb. 4: 58 (1570), Stenbock (o. Oxenstierna) Brefv. 1: 49 (1692)).
Ordformer
(malj- (-i-, -ij-) 1525 osv. mallj- (-i-) 1545—1732. melj- (-i-) 1634—1682)
Etymologi
[fsv. malia (i ssgrna malio hosor, malio kraghi, malio tygh); jfr ä. d. mallie, d. malle, nor. malje; av mnt. mallie, av fr. maille, av lat. macula, fläck, maska (jfr MAKULATUR). Jfr KAMALJ]
om ringar av olika slag. — särsk.
a) (numera bl. i fråga om den kvinnliga folkdräkten i vissa trakter; i sht i etnografiskt fackspr.) var särskild av prydligt arbetade ringar, anbragta parvis midt emot varandra i kanten av tröjans l. livstyckets framsida o. avsedda för tröjans osv. hopsnörning medelst ett snöre l. en silverkedja som löper genom ringarna. JönkTb. 111 (1525). Qvinfolken bruka sin kjortel med stackigt lif, pryd med Maljor. Linné Sk. 273 (1751). Svensson SkånFolkdr. 33 (1935). jfr KJOL-, MÄSSINGS-, SILVER-, TENN-MALJA.
b) (†) var särskild av öglorna i ”kronan” i en större ringklocka (kyrkklocka o. d.). Œdman Bahusl. 166 (1746).
c) var särskild av de ringar som äro fästa i övre kanten av en gardin l. ett förhänge o. på vilka gardinen osv. kan skjutas fram o. tillbaka på en stång o. d. Möller (1790, 1807). Heidenstam Col 13 (1888).
d) (†) om länk i en kedja. VetAH 1796, s. 100.
e) sjöt. på fartyg, om vid akterstäven fästa öglor vari rodrets fingerlingar fasthakas. Ekbohrn NautOrdb. (1840). Smith (1917). jfr RODER-MALJA.
f) (i fråga om medeltida förh.) om ring i en ringbrynja. Kullberg Tasso 1: 175 (1860).
Ssgr: A: (a) MALJ-TYP. (i etnografiskt fackspr.) Flera av de skånska maljtyperna hava i sin form bevarat rent medeltida traditioner. Flodström SvFolk 301 (1918).
B (†): (a) MALJE-MAKARE. Schroderus Dict. 50 (c. 1635).
C: (f) MALJO-TYG. [fsv. maliotygh] (i fråga om medeltida förh.) pansardräkt sammansatt av ringar. VittAMB 1873, s. 140.

 

Spalt M 128 band 16, 1942

Webbansvarig