Publicerad 1942   Lämna synpunkter
MALLEMUCK mal1emuk4 l. MALLEMACK -mak4, förr äv. MALLEMUCKE, m. l. r.; best. -en; pl. -er (Osbeck Resa 75 (1751, 1757)) ((†) -ar VetAH 1783, s. 96, Cook 2Resa 156 (1783)).
Ordformer
(malemucker, pl. 1865. mallemacken, sg. best. 1900. mallemuck 1783 (: Mallemuckar, pl.)—1798 (: Mallemucker, pl.). mallemucke 1790—1828. mallemuke 1759. malmucker, pl. 1751—1788)
Etymologi
[sv. dial. (Bohusl.) malemukk; jfr d. mallemuk, mallemukke, t. malemuck; av holl. mallemok, av mal, narr, o. mok, mås; benämningen beror på fågelns dumdristighet o. glupskhet, som gör att han lätt kan fångas]
fågeln Fulmarus glacialis (Lin.), stormfågel, havhäst. Osbeck Resa 75 (1751, 1757). Stuxberg (o. Floderus) 1: 186 (1900).

 

Spalt M 132 band 16, 1942

Webbansvarig