Publicerad 1942   Lämna synpunkter
MAREOGRAF mar1eωgra4f l. ma1-, l. -eo- l. -eå-, äv. MARIOGRAF -iω- osv., r. l. m.; best. -en; pl. -er.
Ordformer
(mareo- 1890 osv. mario- 1931—1932)
Etymologi
[jfr t. mareograph, eng. marigraph, fr. maréographe, marégraphe; av lat. mare, hav (jfr MAR), o. -GRAF]
i sht geogr. självregistrerande apparat för observationer av havsytans nivå, självregistrerande pegel. BtRiksdP 1890, 8Hufvudtit. s. 85. Ymer 1936, s. 288.
Ssg (i sht geogr.): MAREOGRAF- resp. MARIOGRAF-KURVA. mareogram. Fennia XXXIX. 5: 7 (1918). —

 

Spalt M 297 band 16, 1942

Webbansvarig