Publicerad 1943   Lämna synpunkter
MARMOTT, m. l. r.; best. -en; pl. -er.
Ordformer
(äv. marmotte)
Etymologi
[jfr t. marmotte, eng. marmot; av fr. marmotte, av omstritt urspr.]
(†) gnagare av släktet Marmota Blbch., murmeldjur; särsk. om arten Marmota marmota Lin., alpmurmeldjur. DZHallman (1754) hos Linné Bref I. 6: 302. Nilsson IllumFig. Ladusvala s. 5 (1840). SnoilskyVänn. 1: 100 (1865). Ekbohrn (1904).

 

Spalt M 354 band 17, 1943

Webbansvarig