Publicerad 1943   Lämna synpunkter
MAROKÄNG mar1okäŋ4 l. -åk- l. -ωk-, r. l. m. (Wrangel osv.) l. n. (Phosph. 1813, s. 333, osv.); best. -en, ss. n. -et; pl. (i bet.: olika slag av marokäng) -er.
Ordformer
(maro- 1652 osv. marro- 1774—1786. -kin (-ck-) 1801—1889. -käng 1843 osv. -quin 1652—1927)
Etymologi
[liksom t. o. ä. eng. maroquin av fr. maroquin till Maroc, Marocko; urspr.: läder från Marocko]
mjukt, fint, på narvsidan färgat läder berett av get- o. bockskinn (äkta marokäng) l. får- o. lammskinn (oäkta marokäng), saffian; i sht använt för bokband. KlädkamRSthm 1652 A, nr 82. En bok i blå maroquin med silfverlås. Wrangel TessPal. 33 (i handl. fr. 1735). Den stora karmstolen af grönt maroquin. Knorring Förh. 2: 3 (1843). HantvB I. 2: 306 (1934).
Ssgr: MAROKÄNG-, stundom äv. MAROKÄNGS-BAND. (-käng- 1889 osv. -kängs- 1786—1923) bokband av marokäng. Björkegren 1724 (1786). —
-ETUI. RedNordM 1927, s. 32. —
-FODRAL. —
-PAPPER. (-käng- 1833 osv. -kängs- 1845—1856) bokb. för bokband avsett papper som imiterar marokäng. JournManuf. 3: 307 (1833). —
-PÄRM. (-käng- 1928 osv. -kängs- 1835) på bokband. Almqvist JK 85 (1835). —
-SKO, r. l. m. (-kängs-) MagKonst 1832, s. 88. —
-STÖVEL. Heidenstam End. 132 (1889).

 

Spalt M 356 band 17, 1943

Webbansvarig