Publicerad 1943   Lämna synpunkter
MARSVIN ma3r~svi2n, n.; best. -et; pl. =.
Ordformer
(mar- 1538 osv. mär- (i bet. 1, 2) 1649—1698)
Etymologi
[fsv. marsvin (i bet. 1); liksom d. marsvin (i bet. 1, 2) efter mnt. mersvīn, t. meerschwein (i bet. 1, 3), meerschweinchen (i bet. 3); jfr feng. mereswin, fr. (lånat från germ. spr.) marsouin; av MAR- o. SVIN. Senare ssgsleden syftar på djurens utseende; jfr HAVS-SVIN samt för bet. 1 fr. pourceau de mer, it. porco marino, nylat. maris sus, för bet. 3 nylat. porcellus transmarinus. I bet. 3 torde förleden syfta på djurets transoceaniska urspr.]
1) (numera bl. arkaiserande) (individ av) delfindjuret Phocæna phocæna (Lin.), tumlare; äv. om släktet Phocæna Cuv. VarRerV 55 (1538). Wij haffwe och förstått att myken marswin ther (dvs. i Kalmar sund) och tagne äre. G1R 17: 221 (1545). Tumlande Märswijn. Stiernhielm Cup. 3 (1649, 1668). Marswijnen läto see sig, hwilka betydde osz Storm. Rudbeck Atl. 3: 194 (1698). Nilsson Fauna 1: 399 (1820; om släktet Phocæna Cuv.). (Stuxberg o.) Floderus 1: 678 (1901; om tumlare). Östergren (1932).
2) (†) om liten julle. Märswijn kallas de små Jullor som rulla af och an som Märswijn i watnet. Rudbeck Atl. 3: 291 (1698).
3) gnagare av släktet Cavia Klein. Schroderus Albert. 1: 125 (1638). Rötter och kåhl för konungens (dvs. den lille K. XI:s) Mahrswÿn och Caniner. HovförtärSthm 1666, s. 27. Marsvin är väsentligt mottagligare (för tuberkulös infektion) än kanin. Pettersson Bakt. 194 (1926).
Ssgr: A (†): (1) MARSVINE-GARN. för fångande av ”marsvin”. SkeppsgR 1545.
B: (3) MARSVINS-PROV. med. prov i medicinskt syfte som utföres gm insprutning av viss vätska o. d. på ett friskt marsvin. Salén Infekt. 110 (1933). —
(3) -SERUM. med. blodserum framställt från marsvin. 2NF 25: 191 (1916). —
(3) -UNGE.

 

Spalt M 372 band 17, 1943

Webbansvarig