Publicerad 1943   Lämna synpunkter
MARTYLER, m.; pl. =.
Ordformer
(marteler 15381541. martiler 15281582. martyler 1527)
Etymologi
[fsv. martelere; av mnt. martelere, mht. martelære (jämte marterare), av lat. martyr (se MARTYR, sbst.2); formen martyler (martiler) bildad med anslutning till MARTYR, sbst.1—2]
(†) martyr. Helga martylers been och graffuer. OPetri PEliæ h 2 a (1527). PErici Musæus 5: 124 a (1582).

 

Spalt M 378 band 17, 1943

Webbansvarig