Publicerad 1943   Lämna synpunkter
MASTIG mas3tig2, adj. -are. adv. -T.
Etymologi
[sydsv. dial. mastig, frodig (om växande säd); jfr ä. d. mastig, modig, mäktig, d. mastig, övermodig, stor, nor. dial. mastig, kraftig, frodig, obändig; av nt. l. t. mastig, tjock, korpulent, välnärd, till t. mast, gödande av djur, gödande bete]
(vard.) stor, frodig, tjock; äv., om person: fet, korpulent, äv.: kraftig, stark, duktig; äv., om föda: fet, kraftig, närande; ss. adv.: mycket, betydligt, duktigt. Knyck opp’en på två (dvs. lyft upp tyngden på två armar över huvudet), så är du mastig. TIdr. 1897, s. 135. De voro allesamman feta, breda, mastiga män, vidtberömda kortoxar och starka i dryckjom. Nordlindh Chans. 78 (1907). Skånes mastiga rätter. Larsson Solsid. 18 (1910). ”Mastigt kallt”, anmärkte Edwin till honom. Rydelius Bennett Tu 352 (1923).

 

Spalt M 442 band 17, 1943

Webbansvarig