Publicerad 1943   Lämna synpunkter
MATTE mat3e2, sbst.4, n., stundom r. l. m. (Wikström ÅrsbVetA 1839—42, s. 131, Östergren (1932)); best. -et (Östergren), ss. r. l. m. -en (Östergren); äv. MATÉ mate4, n., ngn gg r. l. m. (Hammar (1936)); best. -et l. -t, ss. r. l. m. -n l. -en.
Ordformer
(mate 1855—1935. maté 1781—1936. mathe 1855. mathé 1845. matte 1912 osv. matthé 1879)
Etymologi
[jfr t. mate (jämte maté, matté), eng. maté (jämte mat(t)e), fr. maté; av span. mate, av inkaspråkets mati, mate, ett litet kärl för (tillagning av) matte. I formen maté har ordet mer l. mindre klart uppfattats ss. en ssg med TE, n.]
1) (te berett av) de torkade o. sönderdelade, teinhaltiga bladen av trädet Ilex paraguaiensis St. Hil. o. detta närstående arter. Wikström ÅrsbVetA 1839—42, s. 129 (om drycken). Almström Handelsv. 262 (1845). (De) serverade oss maté, en något besk dryck. Jensen Hudson FjärrL 149 (1925). Simmons Jönsson 218 (1935).
2) (mindre br.) matteträd. Djurberg GeogrUngd. 489 (1781). Rönnholm EkonGeogr. 319 (1907).
Ssgr (i fackspr.): (jfr 1) MATTE- resp. MATÉ-BLAD. —
(1) -BUSKE. = -träd. (Ekenberg o.) Landin 627 (1893). —
(1) -TE, n. Lindgren Läkem. (1902). —
(1) -TRÄD. om vissa arter av släktet Ilex (i sht om Ilex paraguaiensis St. Hil.), vilkas blad användas för framställande av matte. Elfving Kulturv. 179 (1895).

 

Spalt M 516 band 17, 1943

Webbansvarig