Publicerad 1943 | Lämna synpunkter |
MAXIMAL mak1sima4l, adj. o. sbst. r.; ss. adj. med adv. -T; ss. sbst. best. -en, äv. -n; pl. -er.
I. (i sht i fackspr.) adj.: största l. högsta tillåtna l. möjliga; äv. (i sht ss. första led i ssgr): störst, största förekommande; mera tillf. äv., med försvagad bet.: mycket stor, oerhört stor; ss. adv.: såsom maximum, högst. Ett sekel är maximala lifslängden (för tallen i Kolas urskog). Hemberg Kola 6 (1902). (Ett elektriskt lokomotiv) af amerikansk typ, om 3,000 hkr. maximalt. 2NF 7: 245 (1907). Fina damer med .. (1860-talets) minimala hattar och maximala nackutväxter. 1LundagKron. 490 (1918). (Fartyget har) en maximal hastighet av 26 knop. DN(A) 1931, nr 137, s. 32.
II. (i fackspr.) sbst.: maximibelopp. En allmän regel (vid brandförsäkring) är att bestämma maximalerna med stor försiktighet. HandInd. 196 (1926).
-DJUP, n. särsk. (i sht geogr.) om största förekommande djup i hav l. flod o. d. Hedin GmAs. 1: 82 (1898). —
-DOS. i sht farm. om den största mängd av vissa läkemedel som av apotek får utlämnas i avdelad dos på en gg åt patient till intagning. SFS 1882, Bih. nr 66, s. 3. —
-PROGRAM. polit.-hist. om det vittgående revolutionära program som uppställdes vid ryska socialistiska kongressen i London 1905. 2NF 37: 481 (1925). —
-RELÄ. el.-tekn. relä som träder i funktion, då en viss storhet (t. ex. strömstyrka l. spänning) överstiger ett visst gränsvärde. FörslElektrOrdl. (1931). —
-SKYDD. el.-tekn. anordning för automatisk urkoppling av en elektrisk anläggningsdel medelst maximalrelä. 3NF 23: 100 (1937). —
-STRÖMBRYTARE~0200. el.-tekn. apparat som automatiskt bryter den elektriska strömmen, då strömstyrkan överskrider ett högsta tillåtet värde. Elfving Starkstr. 186 (1909).
Spalt M 522 band 17, 1943