Publicerad 1943   Lämna synpunkter
MECKLENBURGSK mäk4len~bur1jsk l. 30~2, äv. (numera bl. ngn gg) MECKLENBURGISK ~bur1jisk resp. ~bur2jisk, adj.
Ordformer
(mechel- 1635—1637. mecklen- 1870 osv. mekel- 1558—1629. meklen- 1906. mäckil- c. 1585. -borgzk 1558. -burgers c. 1585. -burgisk 1635—1911. -burgsk 1891 osv. -bårsk 1629)
Etymologi
[fsv. mäkilborsker; efter t. mecklenburgisch]
adj. till landsdelsnamnet MECKLENBURG l. till MECKLENBURGARE. Mecklenburgska bukten. Mz Mekelborgzke Daler fandz stoor flärd. Svart Gensw. I 4 b (1558). En mäckilburgers ädilman. Brahe Kr. 25 (c. 1585). Backman Reuter Lifv. 1: 76 (1870).

 

Spalt M 528 band 17, 1943

Webbansvarig