| Publicerad 1943 | Lämna synpunkter |
MEDDELANDE me3d~de2lande, äv. (i vissa trakter) mä3d~, n.; best. -et; pl. -n.
1) till MEDDELA 1. De Rogier Euler 2: 284 (1787). Kärleken är ett evigt och helt meddelande. Melin JesuL 3: 8 (1849).
2) till MEDDELA 2. Medhdelande aff Lärebreff. PrivBergsbr. 1649, 6: mom. 3; jfr MEDDELA 2 d. Rättshjälps meddelande. SFS 1920, s. 1506; jfr MEDDELA 2 c α.
3) till MEDDELA 3, 4: handlingen att meddela ngt l. att meddela sig med ngn; ofta konkretare: underrättelse, upplysning, tillkännagivande, besked, uppgift; äv. om yttrande l. skrivelse o. d. som lämnar underrättelse om ngt. Göra, lämna, få ett meddelande. Ett skriftligt, muntligt, telegrafiskt meddelande. De förnämsta egenskaper man fordrar af en fängelsebyggnad, äro: att .. afskilja de häktade och förekomma alla meddelanden dem emellan. Oscar I Straff 118 (1840). De arbetade .. samman, men växlade aldrig ord med varandra. Skulle något nödvändigt meddelande göras, så pekade de eller nickade med huvudet åt varandra. Johansson SmedBrukspatr. 11 (1933). jfr NYHETS-, ORTS-, POLIS-, TELEFON-, TJÄNSTE-MEDDELANDE. särsk.
a) (i skolspr. i vissa trakter) vid lästermins mitt utdelad skriftlig (l. muntlig) varning varigm lärjunge(s målsman) underrättas om lärjungens bristande kunskaper i visst ämne l. om anmärkning mot hans uppförande l. flit, ”varning”, ”prick”.
b) (†) övergående i bet.: förbindelse l. kontakt l. gemenskap (med ngn). Omvändelsen innefattar och medförer en ännu större och kraftigare uplysning, så att menniskan .. kommer i ett förtroligt meddelande med Gud. Schartau UtkPred. 35 (1800).
Spalt M 589 band 17, 1943