| Publicerad 1943 | Lämna synpunkter |
MEDELLÖS me3del~lø2s, förr äv. MEDLÖS, adj. -are (tillf., Skolordn. 1724, s. 10 (: medellösaste)).
1) som saknar l. lider brist på medel (ekonomiska tillgångar); obemedlad, fattig; som är i små omständigheter; äv. i utvidgad anv., om tillstånd. Stiernman Riksd. 1251 (1655). Lagande at the medellösaste af Gymnasisterne och Scholæ Piltarne .. måtte .. ihugkommas med beneficier och Sockne delar. Skolordn. 1724, s. 10. (Dubbla nådår) hvilka .., af ingen annan orsak, än Christeligit medlidande, lemnas de Sterbhus-Arfvingar, hvilka uti fattigt och medellöst tilstånd försatte äro. PH 5: 3251 (1752). Hvad hade väl jag, den medellöse löjtnanten, att bjuda dig? Ljunggren Ber. 33 (1883, 1892). För medellösa sjuka .. är situationen .. numera avsevärt bättre än förr. Neander Tuberk. 176 (1928). särsk. (numera föga br.) i fråga om samfällighet, land, institution o. d.; äv. om tid: som utmärkes av brist på ekonomiska tillgångar. Kommer henne (dvs. kyrkan) skada uppå, eller hon står medellöös, tå breck på torn (m. m.) .. botas .. skal (osv.). KOF II. 2: 349 (c. 1655). Aldenstund Wi äro sinnade, at låta författa en utförlig Relation, .. uti hwilket swagt och medellöst tilstånd Riket war förfallit, när Wi trädde til Regementet (osv.). HC11H 9: 157 (1688). Desze Medellöse tider (kunna) icke tillåta, at giöra ändring i (krigsbefäls-)Staten. ResolKrigsbefählRegHäst 27/6 1720, § 17. 2SAH 4: 36 (1804).
2) (†) om kassakista o. d.: vari inga pängar l. värdeföremål finnas, tom. Stiernman Riksd. 2002 (1686). Effter som Kyrckio-Kistan mehrendeels medellöös plägar wara. Därs. 2005.
MEDELLÖSHET, r. l. f. (medels- 1634) till 1. Skaffa intyg om medellöshet. HSH 38: 408 (1636). Sökande till frielevsplats skall .. styrka sin medellöshet. SFS 1892, nr 80, s. 6. särsk. (numera föga br.) till 1 slutet. Althenstund wij gärna see, att .. Regementz bördan för medhellöszheet icke (må) förtunges och förfalla. Tå hafwe wij (osv.). Stiernman Riksd. 756 (1622). 2SAH 54: 368 (1878).
Spalt M 620 band 17, 1943