| Publicerad 1943 | Lämna synpunkter |
MEDITATION me1ditatʃω4n l. med1-, l. -aʃ- (– – -tschón Dalin), r. l. f.; best. -en; pl. -er.
1) handlingen att låta tanken dröja vid o. fördjupa sig i ngt, (djup) eftertanke l. begrundan; eftersinnande, begrundande; betraktelse. Försjunken i meditationer. Schück VittA 2: 54 (i handl. fr. 1674). Geijer .. (hade) efter 14 dagars oupphörliga meditationer öfver ämnet kommit till det resultat, att (osv.). Liljecrona RiksdKul. 190 (1840). Det mekaniska arbetet (med korrekturläsningen) behöver ej störa dina meditationer. Siwertz JoDr. 281 (1928). särsk.
a) till MEDITERA b α: genomtänkande (av predikotext o. d.). Wallquist EcclSaml. 1—4: 97 (1788). En lögerdagsafton, efter att hafva sysslat med meditation för sin predikan, gick (prosten) .. ut på gärdet. Hagström Herdam. 3: 7 (1899; efter ä. handl.).
b) rel.-vet. betraktelse (se d. o. 1 d), kontemplation. Wikner Lifsfr. 2: 272 (1865). Böner, meditationer, öfningar, fristunder — allt är noga afvägdt och föreskrifvet (för novitierna vid jesuitskolan). Bergqvist o. Kjederqvist Ziegler 113 (1898). Söderblom ÖversRelH 147 (1912).
2) konkretare (oftast i pl.): i ord uttryckta, muntligt l. skriftligt l. i tryck framställda tankar, reflexioner o. d. När honom inföllo om nattetid någre wictige Meditationer. Dryselius Monarchsp. 294 (1691). Mört Weidler 9 (1727). En ren logisk och math[ematisk] meditation kan anta poetisk form. Tegnér FilosEstetSkr. 337 (1808). Studier och Meditationer. Larsson (1899; boktitel). JNordström (1924) hos Stiernhielm (SVS) II. 1: 249.
Spalt M 663 band 17, 1943