| Publicerad 1944 | Lämna synpunkter |
MEKANIK mek1ani4k l. me1-, r. l. f.; best. -en; pl. (ss. konkret) -er. Anm. I ä. tid användes ordet med lat. form o. böjning. Lagförsl. 74 (c. 1609: mechanicam).
1) eg. o. urspr.: läran om maskiner o. värktyg (med mer l. mindre invecklad konstruktion); värksamhet som går ut på konstruktion l. sammansättning l. reparation av maskiner, värktyg o. d. (Chr. Polhems) ogemena Inclination och behändighet i Mechaniqven. HC11H 13: 103 (1697). Det är bekant att Svenska bonden har en stor fallenhet och lust för mekanik. Agardh (o. Ljungberg) I. 1: 199 (1852). Teknisk mekanik eller maskinlära. Ekman Mek. 1 (1919); jfr 2. — jfr BÄRGS-, GRUV-, HYTT-MEKANIK m. fl.
2) vetenskapen om fysiska kroppars rörelse o. jämvikt. Den celesta mekaniken. König Mec. 1 (1752). Mekaniken brukar indelas i 3 huvuddelar: geomekanik .., hydromekanik .. och aeromekanik. SvUppslB (1934). — jfr AERO-, HYDRO-, KVANT-, RÖRELSE-MEKANIK m. fl.
3) i mer l. mindre konkret anv. av 1 (o. 2), om (konstruktionen av) en maskinell (mekanisk) inrättning l. anordning o. d. med särskild tanke på de olika delarnas förhållande till l. samvärkan med varandra, maskineri, mekanism; numera särsk. mus. om den mekaniska inrättningen av musikinstrument. För at upphissa vindbryggorne öfver Canalen .. är en ganska Simpel mecanique. Palmstedt Res. 159 (1780). Kuggarne (i kvarnhjulen) kunde ej nu gripa i hvarann: hela mekaniken (i kvarnen) stod. Almqvist Skälln. 97 (1838). Drake Töpfer 2 (1850; i orgel). För Descartes var hela världen en stor mekanik. Rydberg FilosFörel. 1: 71 (1876). Mekaniker till pianon. VaruhbTulltaxa 2: 478 (1932). — jfr HAMMAR-, REGISTER-, TRANSPONERINGS-MEKANIK. — särsk. bildl., om sträng (av orsak o. värkan reglerad) lagbundenhet i händelseförlopp o. d.; mer l. mindre komplicerat o. efter vissa regler försiggående sätt att arbeta l. utföra ngt, teknik; stundom klandrande, om (själlös) maskinmässighet. Mechaniquen af wåra passioner och Sinnens rörelser. Swedenborg RebNat. 1: 299 (1720). En död mekanik, under hvilken hela tillvaron slafvar. TheolT 1869, s. 133. (Jag) fick någon vana vid mekaniken af administrativa måls handläggning. De Geer Minn. 1: 74 (1892). Regeringsbildningens mekanik. SvD(A) 1932, nr 112, s. 4. särsk. om uppläggningen l. den inre strukturen av ett litteraturalster. (Chaucer) gjorde en del .. ändringar i verkets planerade mekanik. Björkman Chaucer 157 (1906). Den spökstämning, vari den komiska mekaniken i denna akt (av skådespelet) utvecklar sig. SvD(A) 1930, nr 235, s. 15.
(2) -PROFESSUR.
Spalt M 705 band 17, 1944