| Publicerad 1944 | Lämna synpunkter |
MEKANISERA mek1anise4ra l. me1– l. 01—, i Sveal. äv. -e3ra2, v. -ade. vbalsbst. -ANDE, -ING.
1) [jfr MOTORISERA] motsv. MEKANISK 1: förse (ngt) med maskinell utrustning, låta (ngt) i största utsträckning arbeta l. försiggå med maskiner. Ett huvudsakligen ”mekaniserat” infanteri. KrigVAT 1922, s. 360. Hon avskydde i själfva verket denna mekaniserade musik (dvs. grammofonmusik). Rootzén Sthmsungd. 15 (1928). Mekaniseringen och den successiva övergången till stordrift inom textilindustrien. Form 1936, s. 65.
2) motsv. MEKANISK 3: göra (ngt) maskinmässigt; komma (ngt) att värka som en mekanism l. ett maskineri o. d. Biberg 1: 139 (c. 1814). En förståndets despotism, som mechaniserade .. den menskliga naturen. Tegnér (WB) 3: 149 (1817). Reflexrörelser .. kunna vara mekaniserade viljerörelser. Larsson Psyk. 83 (1910). Det grunddrag hos den nya tiden, som består i själslivets mekanisering. NDA(A) 1929, nr 91, s. 8.
Spalt M 706 band 17, 1944