Publicerad 1944 Lämna synpunkter MELANKOLIKA mel1aŋkω4lika l. me1-, äv. -an-, l. 10302, f.; best. -an; pl. -or. Etymologi [av nylat. melancholica, f., av melancholicus (se MELANKOLIKER)] psykiatr. kvinna som lider av melankoli (se d. o. 2). Gadelius Själsl. 1—2: 113 (1921). Spalt M 713 band 17, 1944 Webbansvarigadmin_saob@svenskaakademien.se