Publicerad 1944   Lämna synpunkter
MEN, sbst.2, n.
Ordformer
(meen)
Etymologi
[fsv. men; jfr ä. d. men; bildat efter mnt. gemen, gemensamt möte, till gemen, adj., allmän m. m.; jfr ALLMÄN, GEMEN, sbst., GEMEN, adj., MEN, adj.3, MENIG]
(†) sammanträde, sammankomst, möte; i uttr. hålla men o. d., hålla möte. (G. I) Hølt .. meen m[edh] borge[re]ne. OPetri Tb. 56 (1525; uppl. 1929). Svart G1 90 (1561). Tegel G1 1: 106 (1622).

 

Spalt M 766 band 17, 1944

Webbansvarig