Publicerad 1944   Lämna synpunkter
MENGEL, sbst.1, l. MANGEL, sbst.4, n.; pl. =.
Ordformer
(mang- 1641—1646. meng- 1640)
Etymologi
[möjl. samhörigt med mnl. mengel, n., ett rymdmått för våtvaror; av ovisst urspr.]
(†) visst rymdmått. OxBr. 11: 752 (1640). 85 Mangel Bomolia. HovförtärSthm 1641, s. 3. 20 Mangel Oliuer. Därs. 1646, s. 418.

 

Spalt M 784 band 17, 1944

Webbansvarig