Publicerad 1944   Lämna synpunkter
METYL mety4l, r.; best. -en, äv. -n; pl. -er.
Ordformer
(förr äv. methyl)
Etymologi
[jfr t. o. eng. methyl, fr. méthyle; antingen förkortning av METYLEN l. bildat av gr. μετα– (se META-) o. ὕλη, ämne]
kem. kolväteradikal bestående av l atom kol o. 3 atomer väte. Berzelius ÅrsbVetA 1835, s. 376. Blomstrand OrgKemi 22 (1877). Starck Kemi 232 (1931).
Ssgr (kem.): METYL-ALDEHYD. formaldehyd. TT 1874, s. 115. —
-ALKOHOL. färglös, lättrörlig o. lättantändlig vätska med brännande smak som erhålles dels gm torrdestillation av olika växtämnen, i sht trä, dels syntetiskt ur koloxid o. vatten, träsprit, metanol. Bergstrand Strecker OrgKem. 144 (1857). —
-AMIN. färglös gas med egendomlig lukt (liknande den av sillake), bestående av ammoniak vars väte helt l. delvis ersatts med metyl. Svanberg ÅrsbVetA 1849, s. 232. —
-ANILIN. mellanprodukt som erhålles inom tjärfärgsfabrikationen gm upphettning av anilin, klorvätesyrat anilin o. metylalkohol till 220° C. TT 1874, s. 114.
Ssg: metylanilin-violett, n. metylviolett. (Ekenberg o.) Landin 636 (1893). —
-BENSOL. förening som erhålles ur bensol gm ersättning av en l. flera väteatomer med metyl. Keyser Kemien 3: 270 (1876). —
-BLÅTT, n. visst tjärfärgämne som framställes av difenylamin o. som användes till färgning av tygstoffer. (Ekenberg o.) Landin (1893). —
-DERIVAT. jfr derivat, sbst. 2. LAHT 1930, s. 1025. —
-ETER. metylalkoholens eter, metyloxid. UB 5: 302 (1874). —
-ETYL. beteckning för kolvätet propan. Hjelt o. Aschan 63 (1893). —
-FÖRENING. konkret. Berzelius ÅrsbVetA 1839, s. 550. —
-GRÖNT, n. visst tjärfärgämne som användes till färgning av vissa tygstoffer, ljusgrön anilin. BotN 1889, s. 39. —
-HALTIG, adj. Keyser Kemien 3: 269 (1876). —
-KAUTSCHUK. ett slags syntetisk kautschuk. NoK 44: 25 (1925). —
-KLORID. färglös, eterluktande, lättantändlig gas som tekniskt framställes av metylalkohol med saltsyra o. som bl. a. användes vid lokalbedövning vid mindre operationer, klormetan. Hygiea 1872, s. 146. —
-ORANGE, n. visst tjärfärgämne av natrium- l. ammoniumsaltet av heliantin (använt bl. a. ss. kemisk indikator). (Ekenberg o.) Landin (1893). —
-OXID. gasformigt ämne som erhålles gm upphettning av metylalkohol med svavelsyra, metyleter. Berzelius ÅrsbVetA 1837, s. 311. Almström KemTekn. 2: 80 (1845). —
-RADIKAL(EN). radikalen metyl. NoK 44: 17 (1925). —
-RÖTT, n. ett färgämne som bl. a. användes som kemisk indikator. BonnierKL (1925). —
-SPRIT. metylalkohol. Lindgren Läkem. (1902). —
-VIOLETT, n. visst tjärfärgämne som består av metalliskt glänsande kristaller o. som användes till färgning av vissa tygstoffer. TT 1874, s. 115. —
-VÄTE. metan. Blomstrand OrgKemi 16 (1877).

 

Spalt M 904 band 17, 1944

Webbansvarig