Publicerad 1944   Lämna synpunkter
MINNA, v.3, anträffat bl. i imper. sg. minn.
Etymologi
[fsv. minna(s); jfr sv. dial. minnas, d. minde, isl. minnast; möjl. till en avljudsform till MUN; jfr MUNNAS]
(†) kyssa (ngn). Du minn mig på munnen och lofva mig tro! SvFolkv. 1: 343.

 

Spalt M 1019 band 17, 1944

Webbansvarig