Publicerad 1945   Lämna synpunkter
MJUKHET mjɯ3k~he2t, i södra Sv. äv. 4~1, r. l. f.; best. -en.
Etymologi
[jfr d. myghed; avledn. av MJUK]
egenskap(en) l. förhållande(t) att vara mjuk. — särsk.
1) motsv. MJUK 1. Schroderus Dict. 147 (c. 1635). Järnet .. kan, under sitt varma tillstånd, bringas till många gånger större mjukhet, än då det är kallt. Rinman JärnH 264 (1782). Mjukheten i bensystemet (vid rakitis). Jundell Barn. 2: 305 (1927). — jfr BEN-, DUN-MJUKHET. — särsk. (†) konkret: mjuk kroppsvävnad l. körtel. Hernquist Hästanat. 89 (”87”) (1778).
2) motsv. MJUK 2: foglighet, medgörlighet, blidhet, vekhet, mildhet; undfallenhet. Schultze Ordb. 3114 (c. 1755). Med en obeskriflig mjukhet böjde hon sig stundom för hans vilja eller nyck. Bremer Pres. 312 (1834). Här fanns ett beklagligt fall av mjukhet från de styrande, då det gällde den sida, som vändes åt vänster. Laurin 4Minn. 43 (1932).
3) hippol. motsv. MJUK 4. (Häst-)munnens relativa ”hårdhet” eller ”mjukhet”. Wrangel HbHästv. 266 (1885).
4) motsv. MJUK 5; särsk.
a) motsv. MJUK 5 a. Leufvenmark Vin. 1: 253 (1869).
b) motsv. MJUK 5 b. Bremer GVerld. 6: 219 (1862). Nyblæus Fotogr. 158 (1874). (Katharinas kropp) var .. kantig och saknade all kvinnlig mjukhet i linierna. Lundegård Prom. 1: 82 (1893).
c) motsv. MJUK 5 c. Oscar II IV. 1: 85 (1867, 1890). Hedlund Fiolsp. 39 (1906; om fiolton).
5) motsv. MJUK 6. Det var en mjukhet i hennes handrörelser. SvD 24/2 1935, Söndagsbil. s. 11.
Ssg: MJUKHETS-GRAD. särsk. (i fackspr.) till 1. SvGeogrÅb. 1931, s. 67 (hos glas).

 

Spalt M 1145 band 17, 1945

Webbansvarig